Det där som jag väntat på..
Att få lite mera vänner..
För en man har jag ingen i sikte..
Nu har jag två messenger grupper med två tjejer i varje grupp.
Vi ska på olika äventyr i grupperna.
Jag har mycket att se framemot nu.
Det där som jag sökt, fler olika vänner. Eftersom jag är full av liv och energi så behöver jag massor med vänner. Jag har tid och en stor livsglädje. Och då går det åt mycket vänner.
Med nya vänner så är det viktigast att ge och få respekt för den man är. Blunda för det som man inte är lika.
När man uppnått min ålder som är 63 år. Jag iaf är så vuxen och trygg i mig själv att jag kan umgås med så gott som alla människor. Men självklart inte alla, måste ju alltid finnas en matcning som stämmer.
När jag la ut mitt blogginlägg att nu skiter jag i det här, nu flyttar jag hem igen till Åtvidaberg.
Nej jag tror inte att det bara hängde på det inlägget. Men i samma veva så började det hända väldigt mycket.
Det ramlade in nya kontakter.
Var som någon där uppe såg till att det plötsligt hände det som jag önskat mig.
Nya fina vänner utan en massor med konflikter. Eller som den där sista kvinnan som jaa vad ska jag säga ? Ärlighet det visste hon inte vad det var. På det sättet som hon gjorde mot mig så fick hon känna på samma tillbaka.
Jag står för det ¨ Som DU behandlar andra människor så blir Du lika behandlad tillbaka¨ ..
Även om en del kanske inte tror det men jag kan allt vara väldigt otrevlig mot de som är det mot mig.
Därför känns det så bra med alla som jag har runt omkring mig nu.
Och inte nog med det.
Igår mötte jag en kvinna som jag träffade på gymet när jag tränade. Vi pratade ofta och mycket.
Vi har inte setts på länge nu, och så stötte vi på varandra när jag skulle fota vid Åbackarna.
Hela det samtalet slutade med att hon och hennes man är med i en fotoklubb. Hon tog mitt telefon nr och skulle höra av sig så jag kunde gå med i samma klubb.
Vad är oddsen på allt som sker nu ?
Det är som mitt liv börjar falla på plats efter alla dessa år.
Om jag ska flytta tillbaka ?
Nej jag stannar kvar och bygger upp mitt liv här.
Det var kanske bra att jag föll ner i botten och kastade in handduken att NU orkar inte jag längre.
Idag känner jag mig fri att göra helt vad jag vill med mitt liv.
Vill jag flytta så gör jag det.
Träffar jag mitt livs stora kärlek i en annan stad, tjaa det går ju alltid att börja om i livet.
Huvudsaken är att jag mår bra och att jag trivs där jag är.
Jag är ju social och om jag får säga det själv.. Jag är ju väldans trevlig oxå…( småler lite nu)
Idag plockade min bror och jag ur mammas lägenhet. Det var ju inte mycket kvar för vi har ju redan tömt och delat upp allt. Det mesta skulle till tippen som jag säger, men idag heter det visst returpunkten. I åtvid heter det att vi åkte ut till Korshult ..
Det tog inte lång tid förrän jag pratade med två män som tömde deras mammas lägenhet. Hon gick bort på tisdagen och mamma på onsdagen. När de bor på boende då kan det gå fort in men det ska ännu fortare ut.
Var ett så trevligt och befriande samtal om våra mödras död. Och så var de oxå på tippen och kastade allt.
Sen åkte vi och åt min bror och jag. Det som hänger kvar lite nu är att jag kan bli något så fruktansvärt trött.
Vet ni vad jag gjorde ?
Gör aldrig jag..
Jag stannade på vägen hem och köpte choklad och tryckte i mig..
Mumma gott var det ..Inget illamående eller dumpade ..
Det var som kroppen sa Tack Majsan du är bara bäst..
Sen hem och skriva med mina Ladys.
Ska skriva lite med de andra två oxå.
Det bästa är att jag har faktiskt ganska mycket att se framemot nu.
Det där plötsliga det kan faktiskt hända på många olika sätt.
Mitt fotande och lära mig mera, den glädjen börjar komma tillbaka in i mig igen.
Börjar att gå åt det hållet som jag ser och vill fota..
