Lite så, lite singel mingel, lite annat smått och gott.
Ungefär så kan jag förklara mitt liv just nu.
Jag har bestämt mig för att nu ska jag ta en lång paus från terapi och andra behandlingar.
Igår var jag på kanske den näst sista sittningen i min terapi.
När jag beskrev allt hur jag känner det och varför jag nu vill ta en lång paus innan jag kanske tar den sista sittningen i augusti.
När jag skulle gå sa han: Jag släpper dig med ett ljus inom mig för jag ser ditt ljus och hur långt du kommit.
Då hade vi pratat om min sista krasch hur jag precis dök ner i det svarta hålet. Hur jag tappade min livslust och glädje.
Jag är inte den som är nere i det mörka hålet veckovis eller månader.
Utan jag kraschar och dyker ner i skiten och göler om som det heter på ren östgötska.
Ni som inte förstår östgötska betyder det att jag åker ner i skiten och rör om i grytan ..
Han sa det precis som jag säger det, ibland måste man nog krascha och åka ner djupt innan man tar sig upp.
För min del denna gång har det nog varit bra att jag fick den här krisen.
Att börja hitta sig själv efter 63 år.
Inte bo kvar i Norrköping bara för att mina barn och barnbarn bor här.
Utan ska jag bo kvar ska det vara för att JAG har mitt liv här. Att jag trivs här i Norrköping, vilket jag kan erkänna att jag inte helt gjort. Kommer aldrig att ångra min flytt, det handlar inte om det.
Inget för mig handlar om ånger eller misstag.
Nej nej nej, det är fortfarande det bästa jag gjort efter skilsmässan. Att flytta och lämna Åtvidaberg annars hade jag ju aldrig fått vara med om allt som jag varit med om.
För min del så handlar det om allt som skedde efter hösten 2019.
När jag skulle sälja min lägenhet, tömma av nästan 80 % av mitt hem.
Börja om på nytt och ha nya planer i livet som gick helt om intet.
Först svek min nära vän mig för andra gången, utan ett ord vände han mig ryggen till igen.
Han grattade mig inte ens på min 60 års dag. Vilket svek som sved och kan svida än. Men jag har lovat mig själv att möter jag honom någon gång i livet igen. Då kommer jag inte att varken prata eller hälsa på honom.
En människa som gör på det här sättet för andra gången, som jag känner det och som jag har rätten att få känna för det är MINA känslor och dom äger jag. Kan han bara vända mig ryggen till utan ett ord då ska han få den vilja genomförd han varken såg eller pratade med mig då kommer jag uppfylla hans beslut att jag är helt borta ur honom.
Jag vet att han har åsikten att man MÅSTE kunna förlåta, undrar om han klarat av att förlåta sig själv att han gjort mig illa inte en gång utan TVÅ gånger ??
Han och hans svek har jag jobbat med och idag säger jag Hejdå och du tack för den här tiden jag iaf ska minnas de trevliga stunderna vi hade tillsammans i vår vänskap. Vi kunde bara vara vänner eftersom han är gay om någon undrar över vänskapen till en man. Men vår vänskap var byggd på mycket nära kärlek. Vi var faktiskt lite mer än bara vänner på vårt egna sätt.
Just de här sveken jag har fått uppleva är inte så lätta att hantera ibland. Eftersom det inte handlar om ett svek utan det är en hel hop med svek.
Nej jag är inte godtrogen, nej jag är inte för snäll, Nej jag godtar inte att en enda människa försöker lägga skulden på mig.
Det som sker det sker och ingen ska behöva skuldbeläggas, vi kan inte rå över livet ibland. Det enda vi kan göra är att rida ur sorgen och sviken.
Check på den..
Min ensamhet blev ju inte precis mindre under pandemin. Den ökade ju drastiskt och tog hårt på mig.
Eftersom jag inte vill gå in i grund och botten på allt i mitt liv ej heller outa andra människor så skriver jag bara att det blev för mycket negativt omkring mig.
Efter de här åren och allt som hänt sedan 2019 ska jag hitta mig själv.
BARA tänka på mig och VAD jag vill ha ut av MITT liv..
Jag vet vad jag vill ha och vad jag söker.
Igår var jag väldigt bestämd med vad det är som är som ett svart hål inom mig.
Han förstod , när jag sa att det är hit jag måste för att få det där lugnet och få må bra till 100%.
Jag berättade första gången vi sågs vad det är jag saknar så mycket.
Tänk efter flera månaders terapi så sa jag samma igår när det går mot sitt slut med våra samtal.
Han förstod mig efter alla våra samtal och varför det sitter så djupt och hårt i mig den där saknaden jag har.
Det finns svar på varför jag saknar kärlek så mycket. Och det svaret finns bara hos mig och min terapeut.
Jag förstår varför och det räcker gott åt mig.
Samtidigt är det skönt att jag har ingen jakt i mig efter en man. Nej möter jag en man så gör jag annars blir det inget med att fylla det där svarta hålet och kommer att överleva det med ända in i döden så att säga.
Då finns han i himlen istället..Och jävlar vad kul vi ska ha bland alla molnen..
Jag iaf kan inte jaga efter en man och kärlek.
Innan vi skildes åt igår sa jag : Det känns lite som Bambi på hal is nu.
Jag förstår det sa han.
Det var första gången efter alla samtal vi haft som jag gick därifrån med en stor lättnad och glädje i kroppen.
kvällen tillbringade jag på Statsmuseumet med ett singel mingel..
Nej jag hade ingen förväntan om att träffa på en man, däremot träffade jag på trevliga människor. Bara det blir jag ju glad över.
Men det var en mycket trevlig kväll vi fick en liten rundvandring om Norrköpings historia.
Det är verkligen värt ett besök dit , både för er som bor här eller kommer som turister.
De har oxå mycket aktiviteter som jag säkert kommer att besöka.
Och ikväll ska jag med en väninna till bluesföreningen blå kaktus. Det är ett besök jag är nyfiken på, musik är ju något som står mig nära och får mig att må bra.
Vad jag ska göra mer i helgen vet jag inte idag.
Vet bara att det ska bli ett underbart väder på lördag.
Nu ska jag ringa och se hur jag kan få ordning på min parkering, nej det är inte alls klart mer än att jag har bestridit det hela. Det kommer en fortsättning om hur det kommer att gå.
Sen ska jag lämna in bilen få på sommardäcken ( jag har inte dubb) tvätta den ute och innan..
Då passar jag på att gå ut och gå så dagens promenad blir på förmiddagen.
Jag behöver vila mina ömma ben till ikväll, för självklart att jag har ont efter mina långa promenader jag gjort i veckan. Men det blir inte bra att sätta mig och bara vila utan varje dag går jag ut och går. Men inte en mil varje dag, än så länge. Jag måste så att säga träna in hela kroppen det är ju så fibromyalgi fungerar.
Ha en bra fredag och DU var rädd om dig och ta hand om dig.
/ Maywor
