4 Fina dagar.

Idag blir det en lugn dag.

Ska ju inte vara en dag med sådär underbart väder så det blir en dag hemma i lugn och ro.

Eller jag måste träna, vilket jag gör hemma. Städa lite, lyssna på en bok och ett par poddar som jag följer. Och så har jag några samtal att ringa, jaa den här dagen kommer att bli bra den med.

Åkte ner i fredags till Linköping och började helgen att besöka mamma. Det gör ont att se hur snabbt det gått utför. Att hon inte kommer att komma upp igen ens till sittande. Utan där ligger hon mår så dåligt psykiskt och bara vill somna in. Samtidigt så vet jag att det här kan ta tid när de kommit så här långt. Just nu är det att ¨mota Olle i grind¨ så hon inte får liggsår. De kan komma fort och då är det ännu mera smärta och elände. Jaa fy och usch säger jag bara. Frågar mig varje gång jag kommer till henne: Varför satte de in den där pacemakern och låta henne lida så inför sitt slut ?

Min väninna kom och hämta mig och vi åkte till bolaget och köpte bubbel som vi skulle ha till ¨mello¨ ..

Sedan hem och så hon fick fixa sig, hon bor så nära centrum så vi går ner till stan. Innan bion slank vi in på stans godaste kebab, där har jag ätit kebab i så många år. Hakepi på Ågatan mitt emot filmastaden , isch…

Det är den godaste kebab som finns och då passade att ta en liten innan vi skulle på bio.

18.15 började bion och vi såg The Whale, det var en gripande film. Och som en skrev om filmen läs inget om den innan du ser den utan gå och se den utan några förväntningar. Det är nog mitt tips oxå. Innan den började så sa jag: vi kommer nog gråta på slutet, och det gjorde vi oxå. Från början hade vi tänkt oss att ta ett glas vin på stan innan vi gick hem. Men det gick inte att gå från den filmen och sätta sig bland människor och ta ett glas. Nej vi iaf behövde landa och låta det vi nyss upplevt få smälta in. Precis som vi trodde så fick Brendan Fraser en oscars för bästa manliga huvudroll. Den var han värd, vilket skådespeleri han gav i den här filmen. En film jag verkligen kan rekommendera att se.

På lördagen så åkte vi i väg på en hemlig resa för mig. Färden går neråt Åtvidaberg till, men vi svänger in mot Värna. Sen mot en gårdsbutik som heter Stora Björksved. Det är en liten fårgård med en presentbod, får och ett fik. Hög mysfaktor och ännu ett tips att besöka, kanske när det är lite varmare. Vi åt varsin underbart god våffla. Det var inga problem att få grädde och sylt i två små glas till mig, eftersom jag kan reagera så starkt av både sylt och grädde. Det var så gott och vi satt där med en brasa som brann och härligt lite bonde stuk med enkelhet. Det där som jag trivs och gillar så mycket i.

Nu väntar de bara på att alla små bebisar ska komma..

När vi satt där sa jag ska vi passa på att åka ner till Åtvid om det är öppet på brukskultur så jag kan köpa på mig de där böckerna som jag vill ha om Åtvidabergs historia. De hade öppet så färden gick vidare och ¨hem¨ . Jag är som min pappa han sa alltid att han åkte hem till Kråksmåla där han är född och uppväxt. Jag åker alltid hem till Åtvid det var ändock mitt hem i 47 år.

Vi hade sådan tur att vi fick en guidad tur i museumet och klart jag som varit kursledare om Åtvidabergs historia kände igen massor. Så många minnen och människor som dyker upp för mig. Jag får så mycket energi boost att åka ner och få prata om det som en gång i tiden var stort för mig. Jag har alltid och kommer nog alltid att känna som jag gör. Jag är en stolt Åtvidabergare, punkt slut. Kommer aldrig att få de här känslorna för Norrköping som jag har för Åtvid.

Min väninna hon skrattade gott och sa: NU trivs du det ser jag på dig.

Sedan åkte vi förbi kyrkogården, det är ingen idé att pulsa i snön till pappas plats utan jag sa Hej pappa när vi åkte förbi.

Innan vi åkte hem stannade vi vid Willys och då tänkte min väninna: Det här var nog ingen bra idé att stanna och handla här med Maywor. Nej det tar sin lilla tid att stanna och prata med fd vänner, fd släkt och även vänner som jag har kvar. Ha ha ha jaa det tog lite tid innan färden gick tillbaka till Linköping.

Så hem fixa mat ta fram bubblet och sätta på Tv:n. NU var det dags för mellon.

Fram med bubbel och snacksen och tänk att jag tyckte att rätt låt vann.

Sedan vad alla andra tycker det skiter jag fullständigt i och jag har inga behov av att skriva om det och nästan bli osams med andra som har annan åsikt på facebook. För mig var det rätt låt som vann.

Och på söndagen innan jag åkte hem kollade vi på en film på Cmore, tisdagsklubben. Den var helt klar sevärdig.

Sen hem med östgöta trafiken smidigt och billigare mot att ta bilen en helg.

Igår måndag ryckte jag ut och var barnvakt till mina små barnbarn. Det är ju min närhet till mina barn och barnbarn som gör att jag är kvar i Norrköping. Jag vill ha den här närheten och jag vill kunna finnas tillhands när de behöver min hjälp. För mig finns det inte idag i mig att jag ska lämna det jag har.

Däremot så vill jag ha mera kontakt med Åtvidaberg. Och jag är på gång men har inte bråttom utan jag har mina planer. För jag måste få ett bättre mående, jag klarar inte helt enkelt av att leva med mig själv så mycket som jag gör. Ingen människa mår bra av att vara så här mycket ensam som jag är.

Men ännu en gång jag vill inte flytta tillbaka, inte nu iaf men som jag alltid säger man ska aldrig säga aldrig om något som kan ske i framtiden. Jag är helt öppen för alla förändringar i mitt liv.

Och det ger mig så mycket att komma ¨hem¨ och få känna av den där härliga Bruksandan .

Den enkelhet vi har, alla jag känner plus där jag känner mig så trygg att vara.

Det är en sida av mig samtidigt som jag aldrig aldrig ångrar mitt beslut att lämna och bo i mitt Norrköping. För de här snart 16 åren jag haft här uppe är helt ovärderliga, tänk allt som jag fått vara med om under dessa år. Det jag gjort under de här åren det gör en del inte ens i hela sitt liv. Så nej jag ångrar ingenting.

Men däremot så behöver mitt liv en förändring.

Jag trivs inte med att vara med mig själv så här mycket som jag är med mig själv.

Det finns ingen som kan förändra mitt liv mer än jag själv.

Just nu idag känns det som jag är lite på väg .

Älskar ett bokcitat

GÅ sakta kom tillbaka fort.

/ Maywor

Kategorier:

Inga svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *