Jag har gjort det !!

Nu har jag sagt upp min domän kvinnorslust.se.

Jag kommer att skriva till den sista maj sedan är den här delen av mitt liv oxå över.

Nu känns det helt ok för nu gör jag det av egen lust och kraft.

Känner att jag tappat stinget om att skriva om kvinnors sex lust och njutning.

Jag har inget eget sexliv och det känns fattigt, men det påverkar mig i mitt skrivande.

Alla dessa år som jag haft en vilja att möta en man, men som inte hänt.

Plus allt som tog död på det hela för mig var pandemin. Den här isoleringen jag satt i tog död på mig själv. Inte på mitt skrivande för det ökade ju under pandemin. Alla läsare som jag nådde av att bara vara en liten okänd dam med vissa kunskaper. Alla berättelser som jag haft att dela med mig under de här 10 åren som min blogg har levt.

Det har varit så himla kul och givit mig något, annars skulle jag ju inte lagt alla dessa pengar och tid på min blogg.

Idag har jag varit på min terapi och det är nog den som fått mig att till slut ta det här beslutet till handling.

Jag genomgår en stor förändring inne i mig själv.

Min kropp läker denna fysiska smärta som jag gått i så många år.

Den delen är jag så fascinerad av. För ett år sedan kunde jag knappt gå, jag har ställt frågan till min läkare: vad är det som händer ? Jag kommer aldrig tillbaka som jag var innan varje skov jag går igen. Utan jag blir bara sämre och sämre i kroppen.

Ja den delen kan ju inte en läkare svara på det vet jag ju. Och de sa han oxå, nej det finns inget som visar något.

Mitt högra knä är ju dåligt men jag vill INTE operera mig. Tack vare jag har så mycket smärta som legat i min kropp så kan en läkningsprocess för mig ta upp till 2 år plus att det kanske inte ens blir en lyckad op.

Jag har ont i mitt knä men jag tränar det i stort sätt varje dag. Och det har gjort att smärtan minskat för jag bygger upp runt omkring. Men, nej jag är inte smärtfri och det kan ta emot och jag kan få ont som sjutton. Men det är inte i den graden som det var för ett år sedan.

Och allt annat som jag haft/har i kroppen gör att idag ser jag äntligen en lösning på min smärta.

Nej jag tror inte jag kan bli smärtfri men det är en stor skillnad på smärta och smärta.

Och den vägen jag är inne på nu , den har jag aldrig gått på förut i mitt liv.

Ett vilset litet barn i en kvinnokropp håller på att bli en kvinna i en kvinnokropp.

Jag tror många med mig skulle göra denna resa, för att få lära sig att förstå sig själv.

Att ha modet att möta det som jag sedan läker mig ifrån.

Vilket är en häftig upplevelse för mig. Och i den upplevelsen så har jag tappat stinget lite att fortsätta skriva om sex, lust och orgasmer.

Man ska aldrig säga aldrig men jag känner mig faktiskt färdig just nu med den delen.

Som jag skrivit varför inte då skriva om MIG , Maywor ..

Den där Maywor som jag själv är så nyfiken på.

Hon som är helt full av liv och energi.

Som kallas för stark och modig. Fast ingen vet vem hon döljer. Den där lilla osäkra flickan som bara ber om en enda sak..Se MIG..

Nej inte HON som har den där styrkan och glädjen i sig att stå på scen och föreläsa med stor liv och lust.

Jag kommer aldrig tillbaka dit i livet igen. Åren går så att säga jag är säger de som vet 63 år. Och nu går jag mot mina sista 30-35 år i livet. VAD vill jag göra med dem ?

Mål 1 . Min mage ska bli bra. Den här och nästa vecka ska de filmas både bak och fram.

Jag måste få tillbaka mitt liv utan en mage som ställer in livet för mig hela tiden.

Det är Mål 1.

Mål 2. Jag ska fortsätta mina behandlingar jag går på som får igång min blodcirkulation och den som läker mig djupt där inne. Den som gör min fysiska smärta friskare. Mål 2 kommer att pågå länge till.

Under den tiden inväntar jag mål 3.

Mål 3 är att jag ska ge mig ut i skogen och då menar jag skogen. Inte elljusspår, Nej jag ska ut i östgötaleden där jag känner att den vill jag gå och må bra i . Fylla ryggsäcken med lite god färdkost och bara gå och dra in skogsluften. På en heldag.

Jag har fått tips om en led som inte är så mycket backar upp och backar ner. För jag måste ju tänka på mitt knä oxå. Klättra och gå upp och ner är inte något jag riktigt klarar. Nej jag ska finna mina leder där jag får bara gå i skogen och må bra.

Och ska jag ha sällskap så vill jag ha med mig något som inte pratar hela tiden. Ha ha ha inte jag heller ska prata hela tiden. Utan det ska vara det där trygga lugna vandringen i skog och mark i ett lugnt tempo. Som passar mig, ska det gå fort och tränas då är det inte ett sällskap för mig.

Det är de 3 målen jag har satt upp nu i livet.

Att gå in i en förändring är att våga öppna upp sina sinnen och ta emot livet som kan både vara den tuffa och den ljusa delen.

Jag tror att det skulle vara nyttigt för så gott som alla att gå i terapi och lösa upp det där som man inte ens visste att det ligger och nöter i det undermedvetna.

Idag pratade vi om att jag gick ner mig i helgen.

Nej jag känner mig inte sådär ensam som jag gjorde när vi började sa jag. Det är mera att jag känner mig så jävla uttråkad. Jag har så tråkigt med mig själv och då kan jag bli lite mörk i sinnet sa jag.

Då log han och sa: Maywor det är nog så att du är på väg men du kan inte sätta ord på allt än så länge.

Du har lyft foten och går mot det där du söker i livet.

Och då började jag fnittra och sa: Jaaa jag vet inte vart jag ska göra av all energi och glädje jag har i mig.

Det bara bubblar i mig men jag vet inte vart jag ska gå för att få reda på vad det där innebär som jag känner.

Jag vill ju bara leva och ha kul..

Sedan är klart att jag saknar det där med sex och kroppen och alla dessa underbara orgasmer.

Och den delen kan jag bara få med han som jag inte träffat än. Men jag söker inte honom men jag kan känna en saknad efter honom. Och finns han inte så gör han inte det. Så enkelt är det. Då får jag helt enkelt dö nyfiken.

Och så har jag känt att jag vill inte längre att någon ska säga till mig:

Du kommer att möta en man ska du se.

Gör det till andra men inte till mig är ni snälla.

För jag söker inte, jag tror mera på att händer det så händer det och händer det inte så gör det inte det.

Ja ja ja jag vet att det finns de där paren som träffade varandra på äldreboendet.. Men dit ska inte jag än på några år..

Respektera utan ifrågasätta så slipper jag fräsa ifrån ..

För det kommer mer och mer nu att jag säger ifrån åsikter och råd som jag inte vill ha.

Jag har mina mål nu i livet och nu är det de som jag först och främst ska gå på.

Det är inte krogen och festandet som får mitt liv att känna rikedom. Nej den delen är jag färdig med, även om jag visst kommer att gå ut då och då. Men det är inget jag kommer att prioritera i mitt liv.

Då lägger jag hellre pengar på annat som ger goda minnen och får mig att må bra.

VAD vet jag inte..

Vi får väl se hur långt jag kommit till den sista maj då jag ska skriva mitt sista blogginlägg.

Då jag bara ska vara den där Maywor och inget annat.

Hon den där lite tokiga och kanske roliga om hon lägger den sidan till.

Men oxå hon som kan sitta prata djupa samtal.

Hon som ska lära sig att gråta och snörvla igen.

Hon som inte ska stänga av bara för att orka gå vidare.

Hon den där kvinnan som är så het och längtansfull med en nyfikenhet som, jaaa vad som ?

Inte vet jag..

Imorgon ska jag svälja kameran..ohh jag är lite nervös men det måste göras nu.

Jag får inte köra bil så jag måste åka spånkan. Jag kommer fixa det, det vet jag..

Och efter nästa torsdag då vet jag lite mera om min mage, just nu mår den väldigt bra och är lugn.

Nu hoppas jag att det får vara så ett tag till.

En lugn och snäll mage.

Inte en mage i krig och elände.

Utan nu andas jag …

En lugn och snäll mage ska jag ha.

/ Maywor