Jag är ju inte 27 år längre..

Livet är absolut inte slut men det är inte lika enkelt längre..

Snart är det dags att bli ett år äldre..

Jag har inga problem med att åldras, utan jag lever mitt liv så bra som jag kan göra.

Men jag skulle ljuga om jag sa att det är helt på topp, men jag har ett bra liv.

Just nu vart man än är , vem man pratar med, på alla nyheter, sociala medier jaa vart man än är. Så är det stora samtalsämnet allas dåliga ekonomi.

Jaa nu för tiden är vi alla fattiga med andra ord. Men jag som är van att leva på lite pengar, visst ser jag en försämring. Men…jag har fått lära mig att det är bara att rätta mun efter matsäcken.

Dra åt och tänka efter OM jag verkligen behöver köpa det där just nu.

Och jag erkänner att jag med påverkas av alla nyheter och det negativa vi går emot nu.

¨ Om jag håller igen nu kanske jag kan göra något roligt i sommar¨…

Men vad jag mest längtar efter just nu är att det ska bli så varmt så jag kan ta mig ut i skogen och bara sitta där och vara..Med mig själv.

Och det kostar inte massor med pengar. Lite te och ett par goda smörgåsar plus bensinen som det kostar att åka till skogen för.

Allt detta behöver jag inget sällskap heller till för att genomföra. Jag behöver inte ta hänsyn till någon annan. Utan jag åker när det passar mig och jag äter när det passar mig och jag går så långt jag orkar just det som passar mig.

Jaa det behöver jag ingen annan människas sällskap för att genomföra, sedan att det är mycket trevligare att ha sällskap men det är en annan del av kakan.

Var igår på min terapi och vi tog just upp det här att det är svårare ju äldre vi blir att få vänner eller att träffa en ny partner. Jag säger inte att det är försent men jag säger att det har blivit lite svårare.

Plus jag då som ¨bara¨ bott i Norrköping i 15 år, har ju inte massor med vänner omkring mig.

Just det där med vänner vill jag gärna träffa att umgås med på många olika sätt. Eftersom jag inte jobbar så blir det ännu mindre chanser att träffa på nya vänner.

Det där med att gå ut och festa eller äta , visst är det trevligt men det är inte bara det jag vill ha vänner till för.

Tänk bara vad jag lärt mig att göra mycket ensam.

Jag går på bio ensam.

Jag åker till skogen ensam.

Jag kan gå på krogen ensam.

Jag har varit med i flera föreningar här i Norrköping, men det ger inga vänner att umgås med.

Visst har jag testat massor för att just snubbla på nya vänner.

Men ju flera år som faller på desto svårare blir det att snubbla på nya vänner eller en ny partner.

Vad jag oxå satte ord på igår var att den där mannen jag söker..

Han finns inte..

Jag söker efter trygghet och det har jag sökt i hela mitt liv.

Det jag ser som trygghet det har jag aldrig snubblat på i snart 63 år.

Så den där mannen med den tryggheten jag söker han finns inte.

Nej blev svaret igår , tyvärr den mannen finns nog inte.

Vad är trygghet för mig ?

Jag vill bara vara mig själv.

Visa hur osäker jag kan vara.

Gråta när jag behöver det.

Framför allt våga kommunicera utan att bli tillrättavisad.

Det där med att kommunicera är verkligen lite krångligt för så gott som alla.

Trygghet för mig är INTE att jag ska ta hand om, ställa upp på någon annan hela tiden.

Utan jag vill att någon vill ta hand om mig lika mycket som jag ska ta hand om.

Sist men INTE minst…

Nej jag är INTE en stark kvinna..

Jag har bara lärt mig att överleva kamperna i livet.

Det är nog den största tryggheten jag någonsin kan få känna från en man. Att han inte ser mig som en stark kvinna.

Utan han ser ….MIG Maywor …inget annat.

Vi har ju alla erfarenheter när vi är så här ¨gamla¨ som jag är..

Vi ska inte leva i vårt bagage, utan vi ska leva och se framåt ..

Det är helt naturligt att åka bakåt ibland, det är helt naturligt att få mörka tankar ibland.

Tryggheten för mig är att se att när det varit mörkt så kommer snart ljuset tillbaka.

Det som blivit så mycket enklare när man väl kommer dit, även om det är många år sedan.

För mig iaf den sexuella njutningen..

Jag förespråkar många gånger onani, men jag själv är inte alls bra på det heller längre.

Har tröttnat på att dejta mig själv hela tiden..

DET är nog just den tryggheten jag söker i en man.

Han som inte har ett helt schema för hur den sexuella njutningen ska gå till.

Utan han som verkligen kan vara ¨naken¨ rak och ärlig och känns sig trygg med det.

Han som inte kräver massor av varken honom eller mig.

Nej han den där som inte alls finns..sökte jag inom mig.

Nu går jag in på en ny väg i livet.

Jag söker inte den där mannen med den där tryggheten som bara jag sett i män som aldrig funnits.

För tyvärr så finns han inte.

Och det har alltså tagit mig snart 63 år att komma fram till.

/ Maywor