Heteromän som är nyfikna på homomän..

Jag har träffat på en del heteromän som skrivit/berättat om sin nyfikenhet till andra män..

Det är nog mer vanligt än vad vi tror.

Mycket mera skam i den delen mot om kvinnor är nyfikna på andra kvinnor.

Och det kan man ju oxå undra varför är det så mycket mera synd och skam med mäns sida av homo mot kvinnornas ?

Jag har lyssnat på många mäns längtan och nyfikenhet till andra män. De blir väldigt fixerade av tanken att få möta en annan man. De pratar bara om den sexuella delen. Det är den jag kallar för de sexuellakickarna som jag är lite varnande för. Det är en jakt hela tiden som ibland inte är så sund.

En del av mina bögkompisar har berättat hur de blir uppraggade av heteromän som vill ha one night med dem.

Det här är bara sådant som man inte pratar högt om för det är ju lite synd och skam i det hela.

Jag vet inte men visst kan det vara så att dessa män tänder på synd och skam.

Att jag får kontakt med män som bara vill så att säga ¨prata av sig¨ är ju för att jag har inte mycket fördomar i mig.

Och det kan man inte ha om man som jag jobbat i den sk sexuella världen .

Klart att jag lärde mig att känna massor med människor under min aktiva tid. Att jag sedan bloggar så finns det män som bara vill ¨prata av sig¨ för de känner sig så ensam i sina känslor.

Och så svarar jag att de är helt normala och att det inte alls är fel. Bara allt sker med egen fri vilja ..

Och då blir det som ett utbrott de vill prata av sig..

Idag är jag inte alls mottaglig längre..

Att bara prata och lyssna och ställa upp går bara till en viss gräns sedan tar det stopp.

Och för mig har det verkligen tagit stopp på att lyssna och vara förstående.

Jag vill ju själv träffa på en man som har samma öppna sinne som jag har.

Som inte bara vill prata med mig..

Utan lära känna mig oxå..

För jag finns ju oxå ..

Där är jag idag.

Har bara intresse av män som visar mig intresse oxå..

Och då krymper det ..

Idag när vi inte får dejta då är det ju inte så enkelt att lära känna någon på nätet.

Det är tydligt mycket tydligt till och med.

Det finns liksom inget att skriva om känns det som alla tycker.

Vi får ju inte ses mer än att gå ut och gå..

Då gäller det att hitta en man på nätet där det finns en närhet till. Det är ju inte så att man sitter och kör bil i 3 timmar för att träffas på en promenad på 1 timma..

Det är en lustig sits vi sitter i alla vi som är singlar.

Vi ser ingen ljusning heller på att få komma ut igen..

Kanske blir lite som den där filmen..

Släpp fångarna loss det är vår!!

Släpp alla singlar loss nu får vi dejta igen..!!

Men om det dröjer månader eller år det kan ingen svara på..

Det jag kan tänka som singel är att vi singlar måste ändra vårt tankesätt oxå.

Vi kan lära känna varandra över nätet vi kan se varandra över nätet.

Vi kan bara vi vill.

Och vi lever i en förändrings tid just nu.

Och varför inte passa på att lära känna en ny människa på ett sunt och friskt sätt.

Lite tankar som jag har när jag sitter här hemma ensam ..

Hur tänker du som är singel och som sitter ensam och får inte vara ute och dejta?