apr 12

Äntligen har jag passerat minus 40 kilo

Det har varit segt och det har gått sakta de sista månaderna.

Idag ställde jag mig på vågen och då visade den 84 kilo vilket är lika med minus 40 kilo sedan den 21 maj 2018.

Min viktnedsresa är ett jobb som jag aldrig kan koppla bort ifrån.

Att göra en gastric bypass är verkligen det sista man gör.

För har man gjort en operation kan man aldrig mera tänka att ikväll ska jag unna mig det eller det.

Inte jag iaf mina biverkningar är att jag är laktosintolerant, jag kan inte äta fet mat eller sött.

Jag måste tugga väl och länge.

Mår absolut bäst när jag kan hålla mina tider och äta mat som jag själv lagar.

Jag tränar på gym och jag är ute och går ofta.

Men allt det där är värt massor för mig.

Att ha en kropp med enbart 10 kilos övervikt är inget jag varit van vid.

Nej jag har haft mellan 40-50 kilos övervikt i många år.

Min kropp var helt slut för ett år sedan.

Jag hade inte mycket kvar att ge , den höll sakta men säkert på att dö.

Så kändes det.

Beslutet att göra en operation var ett beslut som jag inte bollade med någon.

Nej jag tog det helt och hållet själv och jag släppte mitt beslut när remissen var inlämnad.

Har hela tiden haft ett stort stöd av min familj och nära vänner.

Jag började min resa 3 månader innan operation.

Jag visste vad som krävdes av mig och det prioriterade jag hela förra sommaren.

MIG själv.

Var tvungen att gå ner 6 kilo till operation men gick ner 14 och det var kanon bra gjort av mig.

Jag visste vad jag gav mig in på och då finns det inga andra vägar att gå än den jag bestämt mig för.

Nej att gå igenom en gastric bypass är absolut ingen genväg.

Det är den tuffaste vägen att gå.

Det har gått sakta sedan december och det tar lite på psyket.

Vissa månader har jag inte ens gått ner ett kilo.

Någon månad två men inte mer än så.

När det går ner och upp och jag kan bara äta och leva på ett sätt och det är det sättet jag lever på.

Och inget händer.

Då är det tufft.

Jag vet att det är bra på ett sätt men samtidigt så har jag varit lite rädd att viktnedgången ska stoppas.

Men tanke på att det var ju det som var mitt stora problem innan op.

Nu har jag ju fått levaxin eftersom min sköldkörtel inte är helt ok.

Har bett om att få ta nya prover lite tidigare än vad som var tänkt.

Bara för att se att allt är ok och är det helt ok jaa då är det bara att gilla läget att de sista 10 kilona kommer att gå mkt sakta.

Vilket jag har inga problem med bara jag vet att det är inga fel som får det hela att gå sakta.

Självklart så hänger inte skinnet med längre.

Men vad gör det?

MIG gör det inget ..

Jag är nere i en storlek av medium ..

Jag kan gå i affärer och handla vad jag vill.

Idag belönade jag mig med att köpa en ny tumring.

Någon belöning ska jag ge mig själv när jag kommit så långt som minus 40 kilo på nästan 11 månader.

Jag mår så bra psykiskt idag.

Börjar tycka om mig själv på ett sätt jag aldrig gjort förut.

Min självkänsla har vuxit till sig massor..

Idag är en stor glädjes dag för mig..

Så stolt och lycklig ..

Tänk det är minus 40 kilo mellan korten.