De berättar i stort samma historia

De söker något som de inte kan helt bli sams med i sig själva.

Många av dem gillar även att ta på sig kvinnokläder ibland.

En del pratar om förnedring och andra om maktförskjutningen.

Men den gemensamma nämnaren är att de känner sig vilsna och ensam i sin sexuella läggning.

Jag tycker att de undergivna männen är modiga män, de går ju mot helt vad samhällsnormen om hur en man ska vara.

De kan släppa kontrollen och bara låta en annan styra dem och bli dominerade. Den delen är inte många män som kan. Släppa kontrollen och bara följa med.

De män av mina vänner som är undergivna det är starka män de vet vad de vill. Det syns inte på dem att de lever med en dominant kvinna och blir sexuellt styrda. Nej nej det är en fördom som samhället har.

När det gäller att vara sexuellt undergiven så är det helt könslöst. Vi har alla olika åsikter men jag anser att är en man undergiven så är det en sexuell läggning. Men söker man bara kickar då är man inte på samma nivå.

Det MIN åsikt och så får alla andra ha sin.

Jag personligen anser att allt är normalt så länge det sker utan tvång.

Sedan behöver inte jag heller förstå allt men jag kan acceptera det hela utan att stå och döma.

Minnet av de männen jag mötte i butiken som kom ner och ville handla kvinnokläder var faktiskt ganska många. De kände den där tryggheten med mig. Jag fick ett rykte om mig att åk till den butiken där jobbar det en bra kvinna som inte dömer utan där känner du ett stöd.

Jag har stått och snörat på män korsetter , jag har varit smakråd till vilken negligé de skulle köpa. Färger och storlek på nylon stay -ups.

De här männen sökte upp mig ibland bara för att få prata av sig. Känna att jag inte tyckte de var udda eller att de kände att det var ett fel på dem.

Utan där mötte de en kvinna som kunde prata med dem med respekt och acceptans.

De är klart att enligt samhällsnormen så ska ju män vara den som driver och ger. När det är en kvinna som är den drivande då ska allt vara så hårt och brutalt. Det är läder och det är lack och det är piskor och det är slag.

Jaa suck och stön..Tänk vad samhällsnormen kan ha fel så många gånger.

Eller är det en bild av vad porren ger ut om hur det ska fungera med en undergiven man?

Jag vet inte men jag vet vad jag anser.

Låt alla vara som de är. Sedan finns det alltid sjuka människor och de stödjer inte jag heller.

Utan friska människor skriver jag om.

Om en man är undergiven i sin sexualitet varför bry sig?

Låt han njuta och ha det bra på samma villkor som du själv vill njuta och lever i.

Är det enklare att leva ensam och slippa alla konflikter?

Många kvinnor som jag träffat på som säger att de helt enkelt har tröttnat på att dejta och det inget händer. De har tagit det beslutet att leva som singel och ha det bra i det livet.

En del kvinnor slår sig blodiga för att försöka få till ett bra förhållande med mannen de lever ihop med.

Men inte är alla förhållande dåliga. Den tror inte jag på iaf.

Min tro är att många lever lyckliga och har det bra ihop.

Men…det finns många kvinnor som idag väljer bort att leva med en man.

Det är klart att inte kan hela lyckan i livet vara att leva i tvåsamhet.

Mår man bra och har det bra med sig själv och känner att jag styr mitt liv precis så som jag vill leva det.

Så kan jag med tänka ¨jag har det ju bra som jag har det¨ .

Åren går och snart är det 14 år sedan jag skilde mig.

Jag har levt snart 14 år som singel.

Har inte fått kärlek av en man på alla dessa år.

Idag planerar jag inte alls ett liv med en man.

Förr kunde jag tänka den dagen jag träffar en man då ska jag.

DEN tanken har jag inte ens idag..

Även om jag erkänner att det är ett stort svart hål i mig som saknar vad en man kan ge mig.

Men jag är inte aktiv eller är ens ute och dejtar längre.

Jag mera vill lära känna nya vänner som är som jag är.

Mina väninnor som jag umgåtts mest med har träffat sina män och då står man ganska ensam kvar.

Jag vill inte hamna där igen så idag ökar jag ut mer och mer på vänlistan.

Mitt liv och vad jag vill göra är ju att vara väldigt fri ..

Jag bestämmer när jag ska sova och vad jag ska äta och vad jag vill titta på för tv-program.

Jag behöver inte lida och titta på sport som jag inte är intresserad av..*L*

Börjar att inse mer och mer som många andra kvinnor gör.

Livet är väldigt bra som det är nu.

Och det funkar utan kärlek från en man.

Även att jag saknar sex och närhet och visst kan man få det om man ha ett sexuellt förhållande. Men inte ens det är enkelt att träffa på rätt person så då är det bättre att roa sig själv.

Ibland tänker jag: Varför ser det ut som det gör ?

Varför väljer så många bort att leva i tvåsamhet?

Nätet är ju en del av att många kvinnor lägger ner sökandet.

Varför beter sig så många illa och varför är så många gifta män ute på nätet och raggar ?

Allt kan ju inte handla om sex…

För söker man bara sex så finns det ju ingen kärlek och finns det ingen kärlek då blir det ju kallt och känslolöst.

Och då förstår jag kvinnor som väljer bort en man i sitt liv.

Även att man väljer bort att den sexuella njutningen ihop med en man.

Idag kan ju en kvinna tillfredsställa sig själv så enkelt.

Det skrivs och det pratas mera om kvinnornas onani.

Och då vet ju kvinnan att hon får orgasm.

Jaa det är kanske åt det hållet vi går idag..

Det är kvinnorna som väljer bort männen..

De vill leva och ha det bra och får bestämma själva vad de ska göra.

Vilket jag oxå tycker är ganska skönt..

Jag vill jag kan och jag vågar leva mitt liv på ett bra och nyfiket sätt.

Det jag idag skaffar mig är nya vänner och det är oxå en resa som får mig att må bra..

Visst är livet fint och underbart fast jag lever som singel..

Är det då män tror att det är en fribiljett till att få sex ?

Är det så här män ser på en del kvinnor ? sexobjekt som de vill helt enkelt vill köra in sitt kön i. Och då ger han dem en i sina ögon den bästa komplimangen han kan ge.

Du är så het.

Du är så sexig.

Jag får stånd när jag tänker på dig.

Är du lika het och kåt som du ser ut att vara.

osv osv osv…

Det här är vardag för kvinnor på nätet.

Hur känner jag mig som kvinna att få till mig detta hela tiden?

Tja för sådär 12 år sedan när jag var ny ute på nätet då blev jag nog lite smickrad i början.

Wow tycker en man att jag ser het ut?

Men efter ett tag så tröttnade jag..

Jag minns när jag började ta selfies hur jag tog två kort som jag skulle ha i min profil på den daite saiten jag var med på.

De här två korten startade en massiv kontakt med mig.

Män skrev i ur och skur oh vilken kåt och het kvinna!!

Jag minns att jag la ut bilderna även på facebook och där skrev alla mina kvinnliga vänner. Oh så fin du är vilka fina kort du tagit på dig.

Samtidigt så hade jag kontakt med en kille som jag var barndomsvän med. Vi pratade minnen och vi hade jätte rolig samtal.

Jag minns så väl när jag la ut den översta bilden på FB som min profilbild.

Alla kvinnor hyllade bilden om hur fin jag var.

Och min barndomskamrat skrev i chatten: Fan vad snygg du är Maywor Men jävlar vad kåt du ser ut på kortet.

Jag vet vad jag tänkte om bilderna.

Jo det var ju bra en bra bild, men jag har ju en fläck på linnet och det såg inte jag förrän jag la ut kortet..JAG såg en fläck på mitt linne!!

Män såg mig som en het kvinna och kvinnorna såg mig som en snygging.

Snacka om att vi såg mina kort på olika sätt.

När jag hade de där korten ute så blev jag totalt nerskriven av kåta och respektlösa män.

Korten måste vara tagna för ca 10 år sen. Så jag var runt 50 år.

Jag minns hur jag till slut fick ta bort korten och gå ur saiten.

Men jag hade kvar korten på min externa hårddisk och igår blev jag påmind av hur jag tar de där orden.

Du är så het och jag får stånd när jag tänker på dig.

Men….

Suck….

Nej jag vill inte bara höra att jag är en het kvinna.

Visst är jag en het kvinna men jag har ju en personlighet som borde locka en man mera.

Men nej det funkar inte helt så på en del män. Utan du är en het kvinna.

Ok men jag tänder på en mans personlighet inte på att en man skriver till mig med orden att jag är en het kvinna.

Ibland undrar jag…

När ska vi börja att förstå varandra man/kvinna?

Vi pratar inte alls samma språk många gånger.

För inte vet jag många kvinnor som jublar när en man säger Du ser så het och kåt ut att jag får stånd när jag ser på dig.

Det är ju inte lustigt att många kvinnor med mig försvinner från allt vad date saiter heter för vi orkar inte med de där kommentarerna ..

Vi blir varken smickrade eller kåta.

Vi slocknar och släcker ner dejtandet..

Tänk vad många heta kvinnor män missar idag..

Det är en del av den sexuella njutningen som kan få både en man och kvinna att slockna.

I Sverige har vi en sexfixering vid att det måste vara ett samlag.

Det är ofta det där samlaget som får det hela att känna kravet och när kravet kommer då slocknar glädjen.

Sex är INTE lika med samlag!!

Går du till en läkare och säger att det gör ont eller att jag har svårt för att få erektion. Då fixeras det hela tiden vid att man ska klara av att ha samlag.

Det kan ju vara just den delen som är så svårt. Varför då lägga energier på det när det finns så mycket flera sätt att njuta på.

OM inte det hela handlar om att det ska bli barn vill säga.

Men nu skriver jag om enbart sex och inte om att bli gravid.

Jag har själv levt med endometrios och vet vad samlags smärtor innebär.

Så ung och så ensam som jag kände mig. En gång i månaden satt jag på akuten med svåra smärtor. Jag hade konstant svampinfektioner.

Och så kom jag till en läkare som pratade om samlag.

Men det var ju då det gjorde så ont.

Då skriver vi ut bedövnings salva så du kan ta emot din kille..

Jag var inte 20 år ens…

Det här var slutet på 70-talet.

Under alla mina homepartyn och alla kvinnor med problem som jag pratat med så har jag hela tiden försökt att ta bort det där sexet med samlag. Att inte tänka på att det måste in där det gör så ont.

Det är ju samma sak för en man som inte kan hålla sitt stånd.

Finns ingen skillnad anser jag men jag har mera kunskaper om kvinnornas sexuella njutning.

En kvinna med sköra slemhinnor som har ont med en hjärna som signalerar : Nu kommer det att göra ont akta det gör ont aj aj det kommer göra ont.

Varför ska det då in något just där det gör så ont?

Jag förstår inte det tankesättet.

Varför inte njuta av det som går att njutas av?

Det är ju oxå så att hjärnan hinner tänka ont innan det ens gör ont.

Då gäller det att lura den där hjärnan som signalerar innan det ens gör ont.

Det gör man ju bara med att inte glida in i det som inte är skönt..

Lura den lilla musen tills hon säger: Kom in sakta och lugnt nu.

Men innan hon säger det så kan det ta mycket lång tid.

En kvinna och man har en hel kropp som har så många erogena zoner, varför inte leka med dem?

Sex är som sagt var inte bara att det ska penetreras, utan det är så mycket mera. Det handlar om kärlek och ta hand om varandra.

Bara för att du ger din kvinna orgasmer när hon har ont så innebär det ju inte att du måste få oxå. Utan det kan ju vara att nästa gång är det du som mår dåligt och då får du njuta utan att ha kravet att ge tillbaka.

Man bryr sig man tar hand om varandra helt utan krav och prestationer.

Sexleksaker det kan jag se att det är ju ett hjälpmedel att ha när man ger.

Det finns så många olika sorter idag .

Såg en kvinna som skrev direkt i en annons om en sexprodukt att jag vill hellre ha en man. Ojaa men vad säger att en man inte kan hålla i en leksak och ge henne njutning? OM det nu skulle ge extra njutning varför inte köpa något som får orgasmerna att flöda?

Jag kan inte förstå de där tankarna att en leksak kan få någon att känna sig mindre värd.

En del kvinnor har så svårt att få orgasm, och OM hon nu kan få det ihop med en leksak varför ska då en mans manlighet få ta död på den glädjen?

Eller varför har en del kvinnor ett krav att mannens penis måste vara hård och kunna spruta varje gång de ska ha en skön stund?

Sluta med alla krav !!

Se vad sex är..

Det är något som är normalt som alla människor borde ha för att få må bra.

Låt inte massor med sjuka religiösa regler få en kvinnas lust att dö eller en mans stånd att slockna.

När det kom ner par till butiken och ville ha råd hur de skulle komma igång igen med sitt sexliv då svarade jag alltid: börja med att ha sex så ofta ni kan utan att ha samlag.

Jahaa de stod där ett tag och tittade undrande på mig….

Ska vi inte ha samlag?

Nej…men ni ska ha sex så ofta ni kan med massor av sköna orgasmer.

Jahaa ???

Sedan föll polletten ner..

Ahaa den här kvinnan menar att vi ska lära känna varandras kroppar och punkter.

Precis så menade jag..sex i massor utan att ha samlag i en viss tid..Men minst en månad iaf. Beror ju på lite hur ofta man har sex med varandra så att säga..

Har det knutit sig och det gör ont och svider eller om det slaknar..

Upptäck vad sex kan ge kroppen utan ett samlag..

Njut ha kul helt utan krav och prestationer.

Och glöm inte att ingen blir för gammal för att njuta av sin kropp!

Värme, kärlek, omtanke, trygghet och sexuell njutning.

Värme kan ju vara på flera olika sätt..

Värme som få kroppen att bli varm och känna en stunds avslappning.

Kärlek handlar ju om att man tar hand och bryr sig om.

Omtanken kan vara på så många olika sätt, kan ju vara att ge en skön och mjuk massage när kroppen kokar av smärta. Finns även massageljus att köpa och då häller man på varm olja på kroppen. I min värld låter det ju helt underbart.

Trygghet är ju att känna sig trygg ihop med tillit.

Den sexuella njutningen får ju hela kroppen att spruta ut endorfiner.

Blir det sedan sköna orgasmer jaa då kan mycket av kroppens smärta släppa.

Skulle man sedan få allt det jag skriver då mår man nog väldigt bra i sitt smärttillstånd.

Jag själv har levt med fibromyalgi i över 23 år.

Den var nog svårast att leva med i början, nu för tiden har jag lärt mig att leva med den och i och med det så tycker jag att det funkar bra.

Varje höst säger jag samma sak; Nej så här ont brukar inte jag ha det vid den här tidpunkten..Det säger jag varje år när jag går in i höstens stora skov. Och det sa jag i år med Nej så här ont har jag aldrig haft det..

Det är väl ändå ett tecken på att jag glömmer bort eländet. Och det tycker jag är positivt. Det visar ju bara att jag inte är gift med min fibro. Nej Vi lever inte ihop och jag lär mig aldrig att förutse när det är dags igen att ha ont och få lite begränsningar i några veckor.

Visst kan vi som lever i smärta underlätta massor utan att behöva droga ner oss i tunga smärtstillande tabletter.

Men jag ger inga råd till andra att sluta med sin smärtlindrings mediciner.

Nej men jag kan ge lite råd om vad som kan underlätta den.

Varm massage är ju något som alla mår bra av. Och det behövs ju inte tas på de där punkterna som det kokar på. Utan var där på kroppen som det är lite lugnare. Just det där att någon tar hand om och hud mot hud är väldigt viktigt för en människa som är i ett högt smärttillstånd.

Vi som inte har någon som kan ge vi kan bara nicka och säga : mmmm ta vara på att du har någon som kan ge det där hud mot hud. Ha en konversation om hur du vill blir masserad för att få igång din blodcirkulation. Massera mjuk om det är det är det som känns bäst. Eller hårt eller mitt i mellan..Det är något som bara du kan avgöra vad din kropp behöver för att få må bra.

Kärlek och närhet , hud mot hud, som kan leda till en skön orgasm.

För inte måste en massage leda till samlag..

Nej nu handlar det om att ge något till någon som har ont och behöver få släppa loss alla endorfiner. Orgasmer är ett mycket bra sätt att få en kropp att slappna av på. Då kan det där samlaget bara få vara den gången/gångerna.

Givaren hjälper sin partner att få underlätta och må bättre i sitt smärttillstånd.

Vilket jag kan tycka handlar om kärlek och att ta hand om den man älskar.

Orgasmer är väl det bästa egentligen som kroppen kan få som smärtlindring.

Men än har vi inte kommit dit att normalisera och prata om vad sexuell njutning med orgasmer kan ge våra kroppar så att de ska få må bra.

Som ensam kan man ju ge sig själv orgasmer.

Man får inte huden mot huden.

Kärleken till sig själv får man och den mår man oxå bra av att känna.

Vi behöver inte en partner för att få orgasm och må lite bättre i kropp och själ.

Utan vi kan ta hand om oss själva och ge oss det där som vi behöver för att må bättre.

Visst vore det på tiden att läkarna skrev ut ett recept där det stod minst en orgasm om dagen ..

Jag har svårt att stanna livet och bara vara där, jag är så nyfiken så jag måste se vad som finns runt hörnet.

Det var ju en del av det som skedde när pandemin slog till som hårdast. Jag var tvungen att stanna livet. Isolera mig och inte umgås med så många människor. Det tog hårt på mig och jag mådde inte alls så bra ett tag. Som tur är så har jag mitt intresse att fota och att sitta här och skriva om sex lust och glädje och lite annat oxå. Jag fick tiden att tänka massor och ta hand om lite sådant där som är lite jobbigt som finns inom oss. Det där som man skjuter åtsidan blundar och kör på..

Idag har jag rensat mycket inom mig.

Det har varit mycket svek, lögner och falskhet och det är väl så livet är. Man går på fel människor som man tror är ens vänner men det visar sig att det inte alls är så. Kom fram till att det är ingen idé att undra varför utan bättre att se saken som den är. Vi är inte vänner längre och så får det vara.

Jag insåg oxå att jag måste få nya vänner eftersom jag stod ganska ensam kvar. De som jag mest umgåtts med har träffat sina partner och då får de ett annat liv. Mitt liv går ju oxå vidare fast det då måste ta andra stigar att vandra på.

Det är ju inte bara att säga nu ska jag ha nya vänner och tro att det är som att trycka på en knapp och så ramlar det ner nya vänner.

Nej så går det ju inte till.

Ofta är det slumpen som gör att jag iaf snubblar på nya vänner. Så blev det den här gången oxå. Idag kan vi inte umgås hej vilt utan det blir under vissa omständigheter. När det sedan blir mera fritt så kommer allas liv att förändras även mitt.

Jag är alltid nyfiken av mig vad har livet att ge bakom nästa hörn.

Nu står jag här 60 år gammal men känner mig mycket yngre. Jag har hela livet framför mina fötter. Det börjar att fyllas på i min almanacka igen. Sakta men säkert går vi åt rätt håll även om faran är inte över. Jag går sakta och kommer tillbaka fort.

Idag får vi inte ha bråttom, vi måste ha tålamod och vara kloka. Vi måste hålla avstånd och tvätta händerna. Jaa allt det där som vi alla vet om idag.

Hur samhället kommer att se ut efter pandemin det vet ingen.

Det jag vet är att jag genomgått en förändring, lite som att komma ut ur garderoben. Fast det inte handlar om att komma ut som homo utan jag har mera kommit ut som Maywor med större självkänsla.

Jag ser mig själv på ett annat sätt idag. Och mina nya vänner är noggrant utvalda. Vi är liksom som vi är..Och passar ihop i vår vänskap.

Så har Covid 19 förändrat mig..

Jag tror många med mig har fått gå in i en förändring.

Vi var tvungna att stanna livet.

Livet känns bra idag.

Även om det är mycket ensamt.

Men jag vågade gå ut på den där andra stigen på andra sidan bron.

Jag vågade ta tag i det där som var jobbigt ..

Idag känner jag att jag vill jag kan och jag vågar se livet med andra ögon.

Det handlar ju om att bli sedd och bekräftad.

Går nu en dokumentär på svt. play som heter Lurad på kärlek och miljoner tryck på länken så kan du se den direkt.

Den handlar om kvinnor som blivit lurade på att ta lån och skicka iväg pengar till män de aldrig träffat.

HUR kan man vara så dum att man gör det?

Jaa det kan man ju undra, men….säg inget du inte vet något om. Har du aldrig varit i den situationen ska man inte ha så mycket åsikter.

Kan bara gå till mig själv, jag blev helt fixerad av en man på nätet för ca 10 år sedan. JAG som ska vara så klok och tuff…

Hur kunde jag bli helt betuttad i en profil på nätet?

Tjaa han såg mig, han beäkräftade mig, han fick mig att berätta om mig själv. Han var yngre än mig och det hade jag väl lite problem med ett tag men det släppte det oxå.

Jag vet hur jag satt och väntade på att han skulle logga in på MSN som det var på den tiden man chattade på. Idag heter det ju messenger det är ju samma sak.

Hjärtat slog ju volter och han var till slut en man jag tänkte på hela tiden.

För att göra en mycket lång historia väldigt kort..

Han försvann till slut, och kvar stod jag i en slags sorg och separation ångest. Men jag kunde inte helt släppa taget det var något som drog och slet i mig. Jag jagade på nätet i ett år och till slut fick jag napp. Jag hittade honom men det var inte den mannen jag chattat med i ett år. Nej nu var det en gammal man som hade snott en snygg mans kort och satt i sin profil.

Hos mig handlade det inte om pengar utan här handlade om att någon såg mig och bekräftade mig.

Visst har jag funderat lite på om jag skulle tagit lån till den här mannen. Nej jag tror inte det för jag kan inte engelska och de männen som skriver till mig på engelska svara ju inte jag ens. Jag lägger aldrig till de där fejk profilerna som skickar vänförfrågan både här och där.

Jag dömer inte dessa kvinnor och jag tror faktiskt att det är mycket lättare än vad man tror att hamna i den här situationen.

De som har en fejkprofil på nätet de är duktiga att skriva och de vet precis vilka knappar man ska trycka på för att få in en person i sitt nät.

Framför allt de här som är med i denna industri som går ut på att lura framför allt kvinnor, men säkert män oxå. Det är helt sjukt hur det fungerar.

De riktar in sig på ensamhet, kanske nyskilda som sörjer och mår dåligt, de bygger upp ett förtroende och manipulerar. De kan konsten att gå djupt in i en annan människa innan de slår till grymt, kallt och helt utan känslor.

Det är grymt och elakt..

Hur ser mitt liv ut idag?

Det där med nätet jaa jag pausade igår igen min profil på HP.

Jag vill träffa människor i det verkliga livet.

Litar inte på någon när det gäller nätet längre.

Jag och så många andra har blivit så lurade av män för min del då som inte varit den de sagt att de är.

Men vart ska man träffa en ny partner idag?

Framför allt nu när vi lever i en pandemi..

Jag vet inte, på ICA kanske eller någon annan affär.

Hur gick det då med den där mannen som jag till slut hittade på nätet.

Jaa jag skrev och han fick ge mig en förklaring på sitt beteende.

Det var ju bara att släppa taget och gå vidare, men det var sjukt att se en äldre mans hemsida och allt han hade berättat om. Med ett kort som inte alls stämde med den mannen jag hade chatatt med i 1 år. Han skrev på samma sätt men det var ju inte han i min hjärna. Men jag redde ut det hela och kunde gå vidare.

Men som sagt var det som händer idag med lån och pengar det är ju helt galet.

Det är de som känner ensamheten som de sätter klorna i.

Vi i Sverige lever i ett samhälle som har den högsta siffran av ensamboende. Ingen ska få mig att tro att alla som lever ensam gör det av egen fri vilja. Jag erkänner iaf att det är ett stort svart hål i mig av saknad av att få bli sedd, bekräftad och älskad. Men jag klarar av att leva mitt liv utan att gå in i depressioner..Är det något man är duktig på så är det att stänga av känslor som sprutar i hela kroppen. Jag har inget val.

Nej man kan inte lita på någon idag känns det som.

Jag är den där äckligt ärliga som inte kan ljuga och låtsas att jag är någon jag inte är..

Det är nog inte på nätet som min prins finns iaf..

Jag bygger upp mitt liv nu med tanken att jag kommer få leva ensam resten av livet. Söker mera nya vänner att få uppleva äventyr ihop med. Vänner som har samma intressen och är på samma sätt som jag är.

Det går inte att stå ensam kvar och tro att livet kommer till mig utan ska livet förändras då är det bara en det hänger på..Det är bara JAG som kan förändra och gå ut på nya stigar och se vad som händer på alla dessa stigar.

Idag bygger jag upp ett helt nytt kontaktnät med vänner som jag trivs ihop med. Vi som är alla på samma sätt eller vi som är likasinnade..

Vänner som får mig att må bra, att skratta och få vara den jag är helt utan fördomar.

Och nog har vi kul alltid..

Vi som är som jag är vi som kommit fram till att vi duger för den vi är..

Efter andra kursen åkte jag hem helt knäckt i min självkänsla..

Första kursen den tyckte jag var bra och den lyfte mig massor.

Kände mig delaktig och att jag var med.

Ja den var helt ok och givande.

Det är ju mycket meditation och det är något som jag är för.

Jag har en djup sida och kallar mig andlig.

Men den andra kursen..

Jag kom dit så på och såg framemot den helgen.

Wow vad kul och jag var så positiv.

Men när kursledaren lite ironisk sa inför hela gruppen: tja är det så ni vill köpa sexleksaker så kan ni ju prata med kvinnan där borta och pekade på mig.

Där och då hände det något.

När vi skulle göra vissa övningar så skulle vi alla välja varsin partner. Slutade hela tiden med att jag stod ensam kvar.

Då var det någon av hjälpledarna som fick ta sig an mig.

Och det där upprepade sig hela tiden.

Till slut tappade jag allt och knäcktes jag vet att jag grät till och med.

I min värld och som kursledare skulle någon av mina kursdeltagare börja gråta eller om jag såg att någon mådde dåligt. Då tog ju jag mig an den personen. Men inte denna kursledare Nej han hade sina kvinnor han ville ha med i sina övningar. Den var väldigt tydlig.

Idag när jag satt och lyssnade på morgonprogrammet på fyran så var det en man som skrivit en bok om tantra och celibat.

Det var länge sedan jag tänkte på den här kursen men idag kom minnena tillbaka.

Jag passar absolut inte in i tantravärlden det fick jag iaf lära mig de där två helgerna som jag betalade dyra pengar för att gå på dessa kurser.

Det som var så sjukt var när vi skulle säga hejdå då kom alla fram till mig och sa hur mycket de tyckte om mig och mina färger och härliga energier.

Jag minns när jag körde hem att jag satt lite chockad och fick inte ihop hur kan de tycka så när jag fick stå ensam kvar och aldrig bli vald?

Nej det där var inget för mig, och det tog mig lång tid efter det att bygga upp min självkänsla.

Nu är det länge sedan vi sågs men visst fick jag några nya vänner efter den första kursen.

Visst lärde jag mig något nytt det gör man ju allt man är på.

Det stora jag tog med mig var läran hur man kan ge en man njutning.

Jag ångrar inte att jag gick men med facit i hand så hade det räckt med den första delen.

Någon tantra guru blev det inte av mig, och inte hann jag prova på något heller.

Jag har min egna mindfulness..

Dit jag går och kommer hem och mår bra.

Det kostar inte heller massor med tusenlappar för ingen ska tro att de där kurserna är varken gratis eller billiga..

Jag går till skogen och där kan jag finna mitt sätt att meditera på.

Det handlar mycket om kvinnor och deras orgasmer men aldrig om mannens..

Jag om någon kämpar för allas rätt att få vara den de kvittar vilket kön de har. Men jag skriver och pratar mera om kvinnors lust och njutning. Vilket är självklart jag är ju kvinna. Kvinnor har mycket mera regler än vad män har när det gäller sex och njutning.

Men vi pratar aldrig om att män ska njuta och ha det bra. Utan vi skriver massor om hur män tar sönder kvinnors kön, de är elaka och de är ego. De kan många gånger jämföras som monster.

Jag kan nog kalla det mera okunskap.

Porren är det den som förstör så mycket?

Jaa det är det.

Lättheten idag att titta på porr från det man är litet barn till man ska kallas för vuxen. Är inte alltid ett plus för det visar sig att många tror att sex ska gå till som det gör i porrens värld.

Jag tänker inte gå in i den diskussionen porrens vara eller inte vara.

Men det jag anser är att vi kanske ska börja prata om hur en man kan njuta och få en kvinna att njuta ihop med honom.

För några år sedan hade jag ett samtal med Olle Waller (fråga Olle) . Jag ville veta lite mera om mannens sexuella njutning. Vart kunde jag finna en information?

Njaa sa han det finns inte så mycket skrivet om männen. Det tystnar om mannens sex när de kommer upp i tonåren. Och det är ju då det skulle komma istället. Info om männens kropp och njutning. Info hur kan du ge en kvinna det bästa sexuella njutningen.

Visst är det vackert att se en kvinna njuta, men varför säger ingen att det är vackert att se en man njuta?

Jag iaf tycker det är vackert att se en man njuta att se hur han kan koppla av och ge sig hän till vad jag har att ge honom.

Jag tillhör den gruppen av kvinnor som tycker att män är vackra.

Och det är inte många män vana vid. En kvinna som vill ge och kan ge och som tycker om att se ..

Män är absolut inte vana vid att få frågan vad tycker du är skönt?

Hur vill du att jag ska ge dig njutning?

Hur många män vet vad de tycker om?

Jag tror inte alls att så många vet det.

Däremot vet jag hur kvinnor kan prata om hur en man kan ge en kvinna njutning. Om han är bra eller dålig. Kan han sin sak eller inte.

Jag har hört unga kvinnor säga : Bara jag får så skiter väl jag i honom.

Men det är klart vi ska ju aldrig prata om den delen..Eller varför inte?

Jag tror aldrig att vi någonsin kan dra alla över en kant.

Vi kan generalisera men det innebär inte att man kan säga att det gäller alla.

Det är många fina män som får dra hundgörat för att det finns män som beter sig som as.

Men det finns oxå kvinnor som även de kan.

I all den här diskussionen som kommit upp nu och som jag hurrar för att den kommer nu oxå.

Att kvinnor ska börja ta för sig mera och att de ska lära känna sin kropp.

Nu kommer det fram oxå att många kvinnor väljer att onanera mot att ha en man för då vet de vad de får. De behöver inte få ont och de kan kissa helt lugnt efter de har haft sex med sig själva. Och de kan få så många härliga orgasmer när de slipper krav och prestation.

Men vad händer när en man inte kan spruta och komma ?

Varför skrivs det inte om att då mår en kvinna dåligt och känner sig sämre?

Varför kommer han inte när han har sex med mig?

Hur hon då kan börja ställa krav.

Jag har även pratat med bögar som har haft väldigt höga krav på sin partner. Även de kan ha sin okunskap. Eller de unga killarna som känner att de måste kunna ta emot.

Minnet av en ung homo kille som kom in i butiken. Han ville kunna ta emot en stor penis. Först tänkte jag hur ska jag kunna hjälpa honom? Jag bara vände på det hela. Då och efter det förstod jag att det är inte så stor skillnad som vi tror att det är man som kvinna.

Jag började från början vikten av kåtheten, viljan, att kunna slappna av och för hans del börja med en smal liten dildo.

Det gick något år innan jag träffade på honom igen. Han kom fram och gav mig en kram och sa: Du hjälpte mig med alla mina tankar. Idag har jag det så bra och kan få det jag vill få ut.

Då blev jag glad och stolt..

Det är inte så svårt att vara vuxen och tänka logiskt.

Svårigheten är att alla kan inte prata sex med ett naturlig sätt.

För alla ser inte att sex är något som tillhör kroppen och är något som alla behöver för att få må bra. I kropp och själ…

Min kamp för alla kvinnors rätt att vara sexuella utan att dömas är ett stort kall i mig.

Men jag har även denna kamp i mig och jag ser även männen i min kamp.

Och jag vet att det vandrar så många fina härliga underbara män på denna jord.

Vi måste oxå börja föra männens talan när det gäller sex och njutning.

Många män känner oxå att de har krav och prestationer på sig som de inte kan leva upp till.

Såg en dokumentär igår på sv.play ¨Fat front¨ …

Den var väldigt eftertänksam, för mig som har ett ord som är så känsligt TJOCKIS…

Jag har alltid kallat mig till andra för stor eller kraftig men aldrig tjock och fet.

Men jag har tänkt miljoner gånger att jag är fet, tjock, äcklig och ful.

Tjock och fet är skällsord för mig.

Men i den här dokumentären som handlade om flera unga tjejer med stor fetma, hur de kom ut som tjockisar.

Jag tycker de var modiga unga tjejer som visade sina stora kroppar och som kämpade att alla ska få vara som den är.

Många tankar har jag haft om min kropp och framför allt mitt liv med min kropp.

När jag var barn så var jag mobbad , det var då de där orden kom ¨jävla tjockis¨ ¨hur många ton väger du¨ ¨fet och ful¨ .

Minnet av när killarna slog mig blå på armarna och jag la febertermometern på elementet och fick feber. Så jag slapp att gå till skolan då blott 11 år gammal.

Eller när vi skulle spela brännboll och ingen ville ha mig i laget och den sista sa med en suck: Vi tarna då …Och då vara jag bland de bästa att slå och ta lyra och varva. Men det hjälpte inte jag var tjock och ful.

Ser jag detta kort kan inte jag se att jag är så tjock och fet.

På den tiden så var vi inte så feta som vi är idag. Men orden vara lika vassa då som nu.

Visst har orden från andra barn förföljt mig hela livet, det är ju en del av att jag har en låg självkänsla.

När vi kom in i tonåren så var jag då som nu den där som alltid är ¨femte hjulet under vagnen¨ ..

Visst hade jag oxå killar oh jaa, men jag hade det inte lika lätt som mina kompisar att få ihop det.

Jag blev ihop med min fd kille/man när jag var 16 och det tog slut när jag var 47 år. I 31 år hade jag en och samma man.

När jag som 48 årig började ge mig ut igen i singel djungeln hur har min resa varit där med en stor kropp?

Jag har aldrig fått höra orden som vuxen som jag fick höra som barn.

Nej jag kan mera känna att jag var mera populär bland männen med alla mina kilon på min kropp mot idag när jag är mindre.

Idag är jag inte smal vill jag inte påstå men lite rund och goo.

När jag såg dokumentären igår då kände jag att jag tillhör än den gruppen som kallar sig för tjockisar idag.

Jag identifierar mig än som tjock. Fast jag inte har den stora kroppen idag.

Har jag levt 58 år i en stor kropp är det inte så lätt att se sig själv som något annat än den man alltid varit.

När jag skilde mig då kom nog jag ut som mig själv. Att flytta till en annan ort och en stad mot ett litet samhälle. Bara det blev ju en frihet som jag aldrig haft. Jag vet när jag började gå i linne och ha modet att visa mina stora armar. Eller när jag köpte mina första toppar som framhävde mina bröst..Wow vad modig jag kände mig då. Och vad FIN jag kände mig.

Jag har alltid klätt mig på ett visst sätt och det är ju lite det som jag är känd för. Mina kläder och mina smycken. Visst har jag varit modig, som här när jag jobbade i korsett uppe på Stockholm Pride. Oj oj vad många män drogs till mig då. Vad jag bjöd på mig själv och bara kände att WOW ..

Min kropp är nog mera jag efter att jag kom ut som mig själv har lidit inte av andras åsikter utan att det helt enkelt blev så tungt.

Framför allt så växte jag massor när jag var uppe och jobbade så bar som man är i korsett. Alla fina komplimanger jag kände mig aldrig som ett objekt utan jag såg de uppskattade blickarna som jag fick.

De gånger jag varit ute i korsett så har till och med bögarna kommit fram och sagt WOW vad snygg du är.

Visst är det lite tufft ändå att våga gå ut och ha kul så bar och så stor i kroppen som jag var.

Jag gjorde min gastic bypass för att få leva, min kropp höll på att dö. Så kändes det. Min sköldkörtel var inte bra och alla andra prover började skrika varning varning.

Visst trodde jag att jag skulle få en större chans hos männen när kroppen blev mindre.

Men…..nej så tyst som jag haft det de sista 2 åren har jag inte haft det sen jag som 48 åring kom ut i dejt djungeln.

Jag har aldrig fått höra att jag är fet, ful, tjock eller äcklig.

Tvärtom jag har alltid fått höra att jag är vacker med min stora kropp.

Jag har aldrig dolt min stora kropp mera framhävt den.

Idag har jag mycket mera större problem med att ta på mig kläder som jag hade innan min op.

Jag har inget svar på varför jag är mera osäker idag mot när jag hade alla mina kilon på mig.

OM jag känner att jag duger idag?

Jaa just nu mår jag kanon bra i min självkänsla.

Finns alltid något ont som för med sig något gott.

När Covid 19 slog till och jag blev så isolerad och ensam då pockade det på det där som man har i sitt bagage.

Jag tog matchen med mig själv ..

Har nog aldrig i hela mitt liv känt mig så stark som jag gör idag i min självkänsla.

Visst duger jag som jag är..

Den sista matchen jag hade var att prata inte mera med väninnor om varför du har så svårt att möta en man. Inte iallafall de som pockar på att jag inte får berätta om vad jag jobbat med eller att jag har min blogg och vad jag står för i livet.

Nej jag är jag..Punkt slut och duger inte jag som den jag är.

Då dejtar jag väl mig själv istället då.

Då vet jag ju att jag får ett bra resultat iaf.

Mina tankar efter jag såg dokumentären är ..

Ni är modiga tjejer och ni är vackra som ni är.

Och precis som ni säger NI vet att det är farligt och att man kan bli sjuk av fetma.

Ni har livet framför er och vad det har att ge er det vet ni om sådär 50 år..

Se gärna dokumentären man blir så glad av att se alla kvinnor som dansar med sina kilon och det bara lyser om dem..

Vi alla duger som vi är.

Vi ska bara lära oss att lyssna på oss själva inte vad andra anser..

Jag är den jag är och jag duger för den jag är..

De orden säger jag till mig själv varje dag nu.

Så jag lever som jag lär …